Subaraknoidal blödning - Symtom, orsaker och behandling

En subaraknoidal blödning är en ansamling av blod i hjärnans skyddande slemhinna. Detta tillstånd kännetecknas i allmänhet av svår huvudvärk som uppstår plötsligt.

Subaraknoidal blödning eller subaraknoidal blödning (SAH) kan uppstå spontant utan föregående huvudskada. Detta tillstånd orsakas oftast av ett hjärnaneurysm, vilket är en utbuktning i en artär som orsakas av en tunnare blodkärlsvägg.

Patienter med subaraknoidal blödning bör omedelbart söka läkarvård. Om inte, riskerar detta tillstånd att orsaka permanent hjärnskada, det kan till och med vara livshotande.

Orsaker till subaraknoidal blödning

Hjärnmembranet (hjärnhinnan) är ett skyddande lager av hjärnan som består av dura mater, arachnoid och pia mater lager. Det subarachnoidala utrymmet är beläget mellan arachnoid- och pia mater-lagren.

Det subarachnoidala utrymmet innehåller vätska som skyddar hjärnan. I subarachnoidutrymmet finns många blodkärl som spelar en roll för att transportera näringsämnen och syre till hjärnan.

Subaraknoidalblödning kan delas in i två, nämligen traumatisk och icke-traumatisk. Här är förklaringen:

Traumatisk subaraknoidal blödning

Traumatisk subaraknoidal blödning uppstår till följd av en svår huvudskada, till exempel från en trafikolycka. En allvarlig skallskada kan göra att ett blodkärl i hjärnans slemhinna brister och resultera i en subaraknoidal blödning.

Icketraumatisk subaraknoidal blödning

Icketraumatisk subaraknoidal blödning uppstår spontant, till exempel bristning av ett blodkärl på grund av en hjärnaneurysm. Aneurysmer i hjärnans blodkärl gör att blodkärlens väggar tunnas ut och bildar mycket ömtåliga utsprång.

Icketraumatisk subaraknoidal blödning kan också uppstå på grund av blödning från arteriovenösa missbildningar, konsumtion av blodförtunnande läkemedel, blodkoaguleringsstörningar, infektioner och komplikationer på grund av blödning i hjärnan som läcker in i subaraknoidalrummet.

Riskfaktorer för subaraknoidal blödning

Subaraknoidal blödning kan förekomma i alla åldersgrupper. Faktum är att vissa människor föds med en hjärnaneurysm som kan orsaka detta tillstånd. Dessutom finns det flera andra faktorer som ökar risken för aneurysm, nämligen:

  • Rökvana
  • Högt blodtryck
  • Alkoholberoende
  • Familjehistoria av aneurysm
  • Polycystisk njursjukdom
  • Leversjukdom
  • Hjärntumörer, både maligna och godartade, som påverkar blodkärlen
  • Encefalit
  • Fibromuskulär dysplasi eller onormala utväxter i blodkärlens väggar
  • Moyamoyas sjukdom, som är ett sällsynt tillstånd som orsakar blockeringar i blodkärlen i hjärnan
  • Vaskulit

Symtom på subaraknoidal blödning

Det huvudsakliga symtomet som uppstår vid en subaraknoidal blödning är en svår huvudvärk som uppträder plötsligt och som aldrig har känts tidigare. Andra symtom inkluderar:

  • Yrsel, förvirring och svaghet helt plötsligt
  • Nacken känns stel
  • Smärta i axlar och rygg
  • Illamående och kräkningar
  • Suddig, dubbelseende eller ljuskänslighet
  • Upplever strokesymtom, såsom sluddrigt tal och förlamning på ena sidan av kroppen
  • Förlust av medvetande
  • Beslag
  • Sömnstörning
  • Depression

När ska man gå till doktorn

Symtom på subaraknoidal blödning kan uppträda plötsligt och göra att den drabbade upplever en snabb medvetslöshet. Detta tillstånd klassas som en nödsituation och kräver omedelbar läkarvård.

Om du ser någon som visar tecken på en subaraknoidal blödning enligt ovan, sök omedelbart hjälp från en läkare eller läkare.

Diagnos av subaraknoidal blödning

Läkaren kommer att fråga om de symtom som patienten upplever, särskilt klagomål på svår huvudvärk, synstörningar och en stel nacke som huvudsymtom på subaraknoidal blödning.

Vidare kan läkaren utföra laboratorietester för att stödja diagnosen, såsom ett fullständigt blodvärde, blodkemi, samt PT och APTT.

Hos någon som misstänks ha en subaraknoidal blödning kan läkaren utföra andra undersökningar, såsom:

Datortomografi (CT) skanna

Datortomografi kan ge en överblick över tillståndet hos blodkärlen, inklusive de i hjärnan. Den typ av CT-skanning som kan se blodkärlen tydligare är CT-angiografi.

Magnetisk resonanstomografi (MRT) skanna

En MR-undersökning kan upptäcka en blödning som har passerat 48 timmar. MRT-skanning är mycket användbar för att bedöma tillståndet för arteriovenös missbildning, vilket är en av orsakerna till subaraknoidal blödning.

Lumbalpunktion

I vissa fall kan det hända att skanningen inte upptäcker någon blödning. Vid en lumbalpunktion tar läkaren ett prov av vätskan som skyddar hjärnan mellan kotorna med hjälp av en nål. Hos patienter med subaraknoidal blödning kan vätskan innehålla blod.

Behandling av subaraknoidal blödning

Blödning gör att trycket inuti huvudet ökar. Detta riskerar att orsaka hjärnskador till döden. Därför är behandlingen att övervaka tryckökningen i huvudet och åtgärda orsaken till blödningen.

Trycket inuti huvudet kan sänkas med vissa mediciner, såsom:

  • Osmotiska diuretika, t.ex. mannitol
  • Loopdiuretika, nämligen furosemid
  • Intravenösa steroider, såsom dexametason

Om det finns en kraftig blödning som sätter press på hjärnan, kommer läkaren att lägga ett speciellt rör genom huvudoperationsmetoden för att sänka trycket. Efter det kan läkaren utföra operation för att stoppa blödningen, till exempel:

Neurokirurgisk klippning

Neurokirurgisk klippning syftar till att reparera problematiska blodkärl genom att klämma fast dem med små metallklämmor. Denna procedur utförs via kraniotomimetoden (huvudoperation).

Endovaskulär coiling

I denna procedur kommer blodkärlets utbuktning i form av en ficka på grund av aneurysmet att fyllas med platinametallspolar så att blod inte kan passera genom påsen. Syftet med denna procedur är att minska risken för ytterligare blödning.

För att lindra åtföljande symtom och hjälpa till att läka kan patienter också ges andra läkemedel, såsom:

  • Blodtrycksreglerare, såsom betablockerande läkemedel
  • Smärtstillande
  • Antidepressiva medel
  • Antikonvulsiva medel, för att förhindra eller stoppa anfall
  • Laxermedel, för att inte anstränga sig vid avföring
  • Vaskulära dilatatorer, t.ex. kalciumantagonister.

Komplikationer av subaraknoidal blödning

Subaraknoidal blödning som inte behandlas omedelbart kan leda till utveckling av komplikationer, såsom:

  • Hydrocephalus, som är en ansamling av vätska i hjärnan som kan öka trycket inuti huvudet och skada hjärnan
  • Vasospasm, som är förträngning av blodkärlen, vilket minskar blodflödet som transporterar syre till hjärnan
  • Upprepade blödningar
  • stroke

Dessutom löper patienterna också risk för följande långtidskomplikationer:

  • Epilepsi
  • Humörsvängningar, såsom depression
  • Störningar i hjärnans kognitiva funktioner, som att koncentrera sig, komma ihåg och planera saker

Förebyggande av subaraknoidal blödning

Subaraknoidal blödning, särskilt icke-traumatisk, kan förebyggas genom att undersöka potentiella störningar i hjärnan, till exempel genom tidig upptäckt eller behandling av hjärnaneurysm.

Dessutom behövs livsstilsförändringar för att eliminera riskfaktorer för subaraknoidal blödning, såsom:

  • Sluta röka och konsumera alkoholhaltiga drycker
  • Undvik att använda droger utan läkares råd
  • Kontrollera blodtrycket
  • Träna regelbundet
  • Bibehåll ideal kroppsvikt

$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found